Med hundar som främsta arbetsredskap

I sn√∂storm, sn√•lbl√•st och slagregn ‚Äď √•ret om, under dygnets alla timmar. N√§r olyckan v√§l √§r framme i fj√§llv√§rlden kan vi lita p√• att Fj√§llr√§ddningen finns d√§r. En av Sveriges 400 fj√§llr√§ddare √§r Peter Karlsson, som tillsammans med r√§ddningshundarna Pila och Astrid jobbar med att r√§dda m√§nniskor som beh√∂ver akut assistans i fj√§llen.

Fj√§llr√§ddningen i Sverige str√§cker sig fr√•n Dalarna upp till Lapplandsfj√§llen. I varje fj√§llr√§ddningsgrupp jobbar cirka 5-8 fj√§llr√§ddare och minst en lavinhund ‚Äď d√§ribland Peter Karlsson och hans hundar Pila och Astrid. Det √§r hundar som √§r speciellt tr√§nade till att hitta personer som ligger begravda under stora sn√∂massor. De anv√§nds dock till alla m√∂jliga sorters s√∂k, inte bara att hitta m√§nniskor i laviner.¬†

‚Äď N√•gra av v√•ra vanligaste uppdrag √§r att hitta m√§nniskor som √§r f√∂rsvunna, skadade eller nedkylda. En utryckning kan ta allt fr√•n n√•gra timmar upp till flera dagar. Hundar √§r otroligt anv√§ndbara eftersom de kan s√∂ka av stora omr√•den snabbt och effektivt.¬†

För att bli räddningshund krävs först och främst att hundföraren är fjällräddare. Varje år testas hunden och hundföraren som en enhet av Polisen. De hundar som passar bra för uppdraget är de med bra och effektivt sök samt har en hållbar kropp. Schäfer, Malinois, Labrador, Vorsteh och Border Collie hör till några av de vanligaste raserna. Peter har själv fallit för rasen Vorsteh.

‚Äď De har ett effektivt arbetss√§tt och √§lskar att jobba h√•rt. De √§r dessutom v√§ldigt snabba i besv√§rlig terr√§ng vilket passar extra bra vid ett lavins√∂k, s√§ger Peter.

“Hunden ska lyssna p√• dig och ni ska vara ett team oavsett vad”

Den grundläggande träningen för en räddningshund börjar alltid med bra dressyr. Det kan vara platsliggning och inkallning med störningsmoment som exempelvis helikoptrar som hovrar eller skotrar som kör förbi.

‚Äď Hunden ska lyssna p√• dig och ni ska vara ett team oavsett vad. Inkallning √§r otroligt viktigt eftersom du ska kunna kalla in din hund om du ser att den √§r p√• v√§g in i ett livsfarligt omr√•de. Ut√∂ver dressyren √§r s√∂k och markering helt avg√∂rande. Det hunden definitivt m√•ste g√∂ra f√∂r att markera att de hittat en person (eller ett f√∂rem√•l) √§r att gr√§va intensivt.

Det som är unikt med Fjällräddningen är att de saknar backup. 

‚Äď √Ąr det m√∂rkt och en sn√∂storm sl√•r till har vi ingen annan vi kan ringa om det skiter sig. D√• g√§ller det att b√•de vi och hundarna √§r tr√§nade f√∂r alla f√∂rh√•llanden och att vi har enheter vi kan lita p√•. Faktum √§r att hundarna oftast har r√§tt, det sv√•ra kan ibland vara att v√•ga lita p√• hunden.¬†

Med över 30 års yrkeserfarenhet av att jobba med hundar i fjällmiljö brinner Peter Karlsson för att ta med sig sina hundar på jobbet. Utöver yrket som fjällräddare tillsammans med sina Vorsteh Pila (nu pensionär) och Astrid (aspirant) driver han också egen hundspannsverksamhet i Sälen med 60 alaskan huskies. 

‚Äď Nyckeln till att jobba med hundar √§r att ta tillvara hundens egenskaper och veta hur du ska n√• fram till m√•let med just den h√§r hunden. Det √§r fantastiskt att se hundar med s√• stor arbetsgl√§dje.¬†

Om Peter

Namn: Peter Karlsson

Gör: Fjällräddare som jobbat med hundar professionellt i över 30 år. Driver bland annat egen hundspannsverksamhet i Sälen.

Familj: Den pensionerade lavinhunden Pila och aspiranten Astrid (båda av rasen Vorseth) samt 60 alaskan huskies. 

Mitt b√§sta tips f√∂r fj√§lls√§kerhet: ‚ÄĚBer√§tta alltid f√∂r n√•gon om vart du ska n√§r du ger dig ut i fj√§llen. Ha med f√∂rst√§rkningsplagg och extra mat, samt en spade om det √§r vinter. Planera din resa utifr√•n kondition och ge dig inte iv√§g f√∂r l√•ngt. Dessa √•tg√§rder kan vara skillnaden mellan liv och d√∂d om det vill sig illa.‚ÄĚ

Relaterade artiklar

Alla artiklar