Med licens att rädda liv:
Hundar har en enorm läkekraft

En hemmasittande tonåring lyckas för första gången göra de nationella proven och får betyg, ett demensboende kan dra ner på sin vid behovs-medicinering och en person lyckas äta soppa med en hand som hen tappat motoriken i. Vårdhundar kan göra stor skillnad när det kommer till att bryta mönster och förändra beteenden – och ibland till och med rädda liv.

David Svennelid har jobbat med att utbilda vårdhundar sedan 2011 och driver tillsammans med Lena Maria Lundberg Vårdhundskolan med säte i Marieholm. Han har genom åren sett många exempel på hur vårdhundar kan hjälpa människor till bättre liv.

– Det är väldigt mäktiga saker de här hundarna och vårdhundteamen hjälper till med. Något som är extra viktigt just nu är att bryta isolering. Man märker att en del äldre på boenden har lätt för att bli introverta, men då har man kunnat använda sig av vårdhundar för att uppmuntra till rörelse, träffa andra, samarbeta och kommunicera, säger han och fortsätter:

– Inom barn- och ungdomspsykiatrin har vi sett fantastiska resultat i att kunna bryta mönster och faktiskt rädda liv

En vårdhund jobbar inom vård, skola eller omsorg för att på olika sätt hjälpa människor. Hunden jobbar tillsammans med en förare och fungerar som en katalysator eller motivator för en patient, eller deltagare som det kallas. Antingen med att förbättra eller bibehålla vissa funktioner hos deltagaren. Det kan till exempel handla om att hjälpa vid läs- och skrivsvårigheter, att försöka bibehålla minneskapaciteten hos personer med demens eller att förbättra motoriken efter en olycka. Att kasta en boll kan vara precis den träning som krävs för att återfå eller förbättra en försämrad motorik, och att glädja en hund som apporterar och viftar på svansen är ofta mer givande än att tillfredsställa vårdpersonal.

Inom demensvården kan vårdhundsteam jobba med samtal kring hunden och hundens vardag för att trigga minnen eller stunder i deltagarens liv. Med olika redskap och aktivitetsleksaker kan motorik och minne tränas samtidigt som det är glädje och ett socialt utbyte med hunden som styr övningarna, och i direkta samtal mellan deltagare och hund kan deltagaren känna en lättnad i att inte behöva säga precis rätt saker utan bara få prata. Vårdhundsförarens uppdrag är oftast att leka detektiv och klura fram vilken typ av övningar som kan hjälpa deltagaren i fråga.

För att en hund ska kunna jobba som vårdhund behöver den vara minst ett år gammal. Med ett lämplighetstest ser man på hundens potential och hur den är i sinnet. Dessutom måste hundens förare själv vara utbildad inom vård, skola eller omsorg. Idag finns en svensk standard som bland annat reglerar vad ett lämplighetstest ska innehålla, hur certifiering ska gå till och hur kvalitetskontroller ska utföras.

När det kommer till raser är det spridda skurar bland vårdhundarna, menar David.

– Vi har utbildat allt från chihuahuor och mopsar till amstaffs och border collies. Alla raser kan vara lämpliga som vårdhundar men det finns en tendens att jobba mer med retriever-raser. De har ofta en genuint positiv syn på att jobba med främmande människor.

Vårdhundars positiva påverkan på sina deltagare ger ringar på vattnet. Även personal och anhöriga mår bättre, något som David och hans kollegor har fått allt mer respons på den senaste tiden.

– När deltagarna mår bättre mår också deras familjer bättre. När de besöker ett boende eller pratar med sina käraste så har de lite annat att prata om. Hundarna öppnar upp många dörrar, även på det viset.

Och efter flera års erfarenhet av att jobba med hundar är David övertygad om deras läkande kraft.

– Man vet att när vi klappar en hund så triggas oxytocinsystemet, det finns där och är inget vi kan träna fram. Hundar har en enorm läkekraft, även utan utbildning.